PPL-A Flygcertifikat

Att skaffa flygcertifikat

Flower

Lycksele

”Hej dagbok”…

Det har varit lite dåligt med uppdateringar det senaste halvåret, har varit mycket att stå i… men,

Den 17e juli flög jag och Jessica upp till Lycksele i Katanan för att vara hos hennes morfar 15 minuter (fågelvägen) sydväst om staden.

Efter att noga ha följt vädret verkade allt super inför dagen, med undantag för sikt ner till drygt 10 km lokalt.

Planen var att åka upp via Sala, Gävle, Mohed, Sundsvall, Kramfors, Bredbyn, Fredrika och till slut Lycksele. Mohed och Kramfors var till-tänkta som fullstop med kiss paus, men det slutade med att vi bara stannade till i Mohed.

Jessicas mor hämtade upp oss lite innan åtta med planerad avgång till 08:15, vilket jag så klart inte klarade av att hålla, block on blev 06:50 (08:50).

Vädret var underbart! Blå himmel och lugn luft…

På Mohed var det även en marknad vi tänkt titta på, men eftersom vi vart sena så fick vi kasta i oss våra mackor, ”dränera”, och flyga iväg, men det var ett trevligt lite fält i alla fall :)

När vi närmade oss Kramfors fanns det egentligen inget behov av att landa, och vädret började bli lite blåsigare, så vi fortsatte direkt mot Lycksele efter att Sweden godkänt ändringen, vi hade ju självklart ATS färdplan när resan var så här lång…

Ju längre norr ut vi kom desto mer annorlunda blev terrängen, och det blev mer krävandes att navigera, men kul var det.

Så till sist kom vi upp till Lycksele där vi angjorde medvind bana 14. Eftersom det var lördag så var ATIS stängt men jag hade pratat med dom på telefon några dagar innan och de hänvisade oss till plats 4 på plattan.

När vi bundit fast flygplanet i stora stenar gick vi ut från flygplatsen där Jessicas morfar stod och väntade med bilen :)

Under veckan vi var uppe blev det två kortare vänder över kullen där vi bodde, först med Cassandra (Jessica lillasyster) sedan med Anders (Jessicas morfar).

Resan hem tänkte vi köra non-stop, men efter 40 minuter var det jag, ??? wooot ???, som blev kissnödig, jag som annars alltid klarar mig från sånt… men när vi närmade oss Kramfors kändes det lugnt så vi fortsatte, men när vi närmade oss Hudiksvall ringde jag och frågade om fältet var öppet, sedan var det bara att landa och avsluta våran färdplan. När vi var i luften igen och började närma oss Sala började vindarna bli byiga, och vädret i allmänhet blev lite mulet, men bortsett från det hände det inte så mycket. Men ack vad skönt det var att landa och vara ”hemma” :P

Har massa bilder men vet inte när jag ska ha tid att lägga upp dom… kanske kommer ;)

Ska, när jag har tid sen, fortsätta skriva ”ikapp”… ”Hej så länge”

Comments are closed.